Järnvägsforum Norrs moderatorer Joakim Berg, Intresseföreningen Norrtåg och Lotta Rönström, Senior adviser North Sweden European Office inledde Järnvägsforum Norr med att hälsa Åsa Viklund Lång, kommunstyrelsens ordförande i Gävle Kommun, upp på scen. Hon välkomnade alla till expansiva Gävle. I Gävle sker nu en snabb stadsomvandling, och stora investeringar genomförs, inte minst i Gävle Hamn. I nuvarande nationella infrastrukturplan finns ungefär fyra miljarder avsatta för att bygga  fyra mil dubbelspår norrut, och samtidigt koppla ihop Ostkustbanan, Norra stambanan och Bergslagsbanan på ett mycket mer ändamålsenligt sätt. Denna investering är mycket viktig, inte bara för Gävle som transportnav utan också för att få en mer välfungerande transportinfrastruktur i hela Sverige.  I Trafikverkets förslag till ny nationell transportplan senareläggs dessa viktiga investeringar i minst sju år och nära fyra miljarder av de medel som regeringen redan har fattat beslut om stryks, något som har väckt mycket negativa reaktioner i stora delar av transport-Sverige.

Vad betyder nyindustrialiseringen för Sverige? Vilka krav ställer det på staten, näringslivet samt berörda kommuner och regioner? Tidigare utbildningsminster Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten, Berit Högman, landshövding i Västernorrlands län, tidigare riksdagsledamot samt Marita Ljung, landshövding i Jämtlands län och tidigare statssekreterare med ansvar bl a för regional utveckling samtalade om vad nyindustrialiseringen betyder för regionerna i norr. Alla vittnade om en snabb och kraftfull omställning, alltifrån gigantiska industriinvesteringar till växande tjänstesektor. På många håll syns nu en positiv befolkningstrend, vilket framkom nyligen i en Sweco-rapport som kartlagt flyttmönster i Sverige. Jämtland är en av de regioner som sticker ut mest i denna jämförelse, där orter som Bräcke och Åre nu ser en betydande positiv kurva.

SSAB, LKAB, Norhwolt och Hybrit – kända exempel på stora tunga företag som alla leder den gröna omställningen. Men de är inte ensamma, det bubblar av idéer och aktiviteter. De gröna investeringarna gör att  befintliga företag växer och att helt nya företag  föds. Det är också här vi hittar den nya tidens näringslivsföreträdare, de som brinner både för affärerna och hållbarheten.

Järnvägsforum Norr visade tydligt att det inte går att ta miste om företagens starka engagemang för hållbarhetsfrågorna. Flera näringslivsföreträdare  briljerade på scenen med goda exempel och gott  ledarskap. Ovako är först i stålbranschen med helt koldioxidneutral produktion, redan i januari 2022. ”Vi är fortfarande inte nöjda” säger Ted Lundström, Head of Global Logistics, group purchasing Ovako AB. Ovako blir först i världen att värma stål med vätgas, vilket kan minska utsläppen med ytterligare 50 procent.

Linda Astner, hållbarhetschef, Gävle Hamn AB berättade på ett positivt och engagerande sätt om hur hamnen kan vara möjliggörare och katalysator för grön omställning. Energisystem och logistiksystem behöver gå hand i hand! Nya affärsmodeller och strategiskt tänk runt hamnen behövs.

Tempot höjdes ytterligare när Anna Persson, logistikchef på Lyko AB äntrade scenen. Lyko erbjuder bara fossilfria transporter från Vansbro till konsumenterna. ”Det är svinenkelt – alla borde göra det!” slog hon fast.

”Hälften av Hiabs klimatavtryck från 2019 ska bort: 5 miljoner ton koldioxid”, utlovade Tobias Bunne, hållbarhetschef, Hiab AB. Han var tydlig i sitt budskap och riktade sig till närvarande politiker, enligt Bunne behövs nu politisk enighet och att vara modig – för hastigheten framåt, tillgång på kapital för grön omställning och mängder med grön el är avgörande.

Kritiken mot Trafikverkets förslag till ny nationell infrastruktur har varit massiv. Kritiken har kommit från kommuner, regioner, näringslivsorganisationer och har hörts runt om i hela Sverige, från norr till syd, öst till väst. Finns det något alternativ som skulle kunna låsa upp dagens blockeringar och visa en väg framåt? Ja, ett annat utfall är möjligt! Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare presenterade deras uppmärksammade alternativ transportplan för hela Sverige, en plan som dessutom matchar den gröna omställningen. Förslaget visar att näringslivet i Stockholm förstår vikten för Stockholm av att norra Sverige utvecklas, inte minst genom en mer rättvis fördelning av infrastrukturbudgeten över landet. Den alternativa planen väckte många nyfikna och engagerade frågor och var också något många pratade om under pausen. Ett viktigt krav från Stockholms Handelskammare är att slutföra infrastrukturprojekt runt om i landet, inte minst satsningar på kustjärnvägen upp till Luleå. Den långsamma utbyggnadstakten är ett hot mot den gröna omställningen, avslutade Carl Bergström.

En viktig komponent på Järnvägsforumet är samtalen – här Carl Bergkvist, Anders Öberg (S) och Birgitta Sacrédeus (KD) som tillsammans med publiken diskuterade den nationella transportpolitiken.

SJ ser en kraftig ökning av efterfrågan på hållbara resor i norra Sverige. Med plats för fler och snabbare tåg är den framtida potentialen mycket god genom SJs satsning på nya tåg för 250 km/h och betydligt fler platser än nuvarande snabbtåg. Tyvärr ser det nu ut att dröja länge innan restidspotentialen kan användas fullt ut. Men hur snabbt skulle man kunna bygga och vad krävs för att åstadkomma det? Pär Helgesson, ansvarig samhällskontakter och höghastighetståg, SJ AB och Jan Kyrk, affärschef, SJ AB målade en positiv bild av framtidens möjligheter – men för att den ska kunna bli verklighet krävs investeringar i modern järnväg.

SJ pekade på att Trafikverket i sina prognoser konsekvent underskattat trafiktillväxten på järnvägen, och samtidigt lika konsekvent överskattat trafiktillväxten inom väg- och flygtrafik. Detta har gjorts år efter år, och skapat en felaktig bild av behovet av investeringar.  En snabb utbyggnadstakt är otroligt viktig för att vi nu ska kunna dra nytta av järnvägens stora potential, slog SJ fast.

Klimatkris, pandemi och nu kriget. Det är lätt att få domedagstankar när man skrollar sociala mediekanaler och följer nyheterna nu. Per Schlingmann, tidigare partisekreterare i Moderaterna och ofta anlitad föreläsare bjöds in till forumet för att ge sin omvärldsanalys och han pekade på ett annat perspektiv. Kanske står vi i stället inför en ny tillväxtperiod? Vi har minimikrav i form av klimatmål på både global, EU- och nationell nivå, men den genomgripande samhällsförändringen leds framför allt av företags och konsumenters gemensamma vilja att ställa om och ta ansvar för vår planet. Här ligger norra Sverige i framkant, konstaterar Schlingmann – ”norra Sverige checkar alla boxar” med de gröna industrier som formligen ploppar upp som svampar ur jorden och som alla jobbar för tillväxt genom hållbarhet. Det finns möjligheter bland alla utmaningar, vilket norra Sverige är bland de första att ta vara på.

Vad behöver regering och riksdag känna till om nyindustrialiseringen för att kunna fatta rätt beslut? Vilka risker finns om politiken inte klarar av att matcha näringslivets rekordinvesteringar? Hur påverkas företagen av det förändrade världsläget?

Det som behövs är prioriteringar och tempo, menade Linda Nilsson, vd för Norrbottens Handelskammare, Antti Vaino vice vd Mellansvenska Handelskammaren samt Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare.

Landshövding Per Bill hälsade välkommen till den andra dagen av Järnvägsforum Norr med en intressant utblick fokuserad på Gävleborgs goda förutsättningar, men också de utmaningar som länet står inför.

Därefter blev det ett snabbt hopp till en högaktuell fråga – den svenska gruvnäringen. De senaste åren har våra svenska gruvor hamnat i fokus, inte minst när det gäller brytning av de jordartsmetaller som krävs för att tillverka de miljövänliga batterierna som nu efterfrågas så hett i hela världen. Metaller behövs för den gröna omställningen. Ett vindkraftverk behöver 4,7 ton koppar per megawatt. Samtidigt tar det lång tid att få tillstånd och gruvornas verksamhet ifrågasätts från miljöhåll. Jenny Gotthardsson, områdeschef för Bolidens gruva i Garpenberg, bjöd på en kraftfull och spännande exposé över varför gruvorna spelar en så central roll i den gröna omställningen.

”Vi har jordens chans i Sverige att bidra till klimatomställningen, men effektiva tillståndsprocesser behövs” slog hon fast.

Med gedigen erfarenhet från gruvverksamhet, berättar hon hur metaller behövs för klimatomställningen och kan utvinnas med låg klimatpåverkan. Gruvan i Garpenberg är en av världens äldsta gruvor och samtidigt en av världens mest moderna.

Om nio månader inleds det svenska ordförandeskapet i EU. Det ger en möjlighet att till viss del styra agendan under sex månader och sätta större fokus på svenska hjärtefrågor som till exempel skogen. Kommer Sverige att ta vara på den möjligheten? Katarina Areskoug, tidigare statssekreterare och chef för EU-kommissionens representation i Sverige bjöd på en spaning kring både detta, gröna given och utmaningarna för svensk del inom klimatpaketet Fit for 55, vikten av att möta den gröna nyindustrialiseringen med utvecklad infrastruktur och sist men inte minst vikten av att vara aktiv i EU-arbetet för att påverka lagstiftning och andra initiativ som arbetas fram.

”EU ska nå klimatneutralitet 2050, minska utsläppen med 55 procent till 2030 och minska utsläppen i transportsektorn med 90 procent till 2050. Efterfrågan på fossilfri energi ökar stort” sade Areskoug.

Sverige har rykte om sig att vara lite avvaktande i EU-arbetet och att man på så vis missar chansen att vara konstruktiva i förhandlingsarbetet. Som exempel lyftes skogsfrågorna, där Sverige har fått kritik för att vara sena på bollen. Europaparlamentariker Jakop Dalunde (MP), som medverkade i det efterföljande samtalet, bekräftar den bilden, men menade samtidigt att han tyckte sig ana en förändring från ett mer reaktivt till ett proaktivt arbete från svensk nationell nivå. På samma tema diskuterades det svenska ordförandeskapet och hur man bäst utnyttjar möjligheterna som bjuds, vilket både inkluderar engagemang i sakfrågorna och möjligheten att ta chansen att visa upp olika delar av Sverige genom att geografiskt sprida lokaliseringen av diverse högnivåmöten som sker under halvåret med Sverige vid ordförandeklubban.

Under samtalet diskuterades även revideringen av förordningen för det transeuropeiska transportnätverket och vikten av att väva in EU-perspektivet i den nationella planeringen för att leva upp till den överenskommelse och de krav Sverige har på EU-nivå.

Hur järnvägen kan bli en motor för den gröna omställningen förklarade Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco. Järnväg ska byggas i stråk med stora flöden av gods och passagerare som rör sig med olika målpunkter, längd och varierande syften. Då finns det underlag för tågoperatörer och trafikhuvudmän att satsa på en attraktiv trafik med bra fordon och kostnaden för anläggningen, både i kronor och klimatpåverkan, kan snabbt tjänas in. I de aktuella stråken ska järnvägen byggas med hög standard för att undvika konflikter mellan olika sorters trafik. Eftersom Sveriges tunga strukturer och stråk är stabila över tid är det naturligt att bland annat utveckla kustjärnvägen i mellersta och norra Sverige. Henrik Andersson konkluderade att strategin är enkel, men efterlyste en tydlig, politiskt gemensam målbild för Sveriges järnvägsnät.

Ett intressant samtal mellan Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott, Anders Åkesson (C), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Magnus Jacobsson (KD), andre vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Maria Stockhaus (M) och Jasenko Omanovic (S) båda ledamöter i riksdagens trafikutskott om utmaningarna med Trafikverkets förslag till ny nationell transportplan. Kritiken mot förslaget har varit massiv runt om hela Sverige. Behovet av effektiva och gröna transporter har aldrig varit så stort som nu utifrån den gröna nyindustrialisering som sker och de snabbt förändrade handelsmönster vi ser som resultat av Rysslands invasion av Ukraina. Man kan inte heller bortse från det nya säkerhetspolitiska läget som kan sätta fokus på nya viktiga stråk, inte minst i norra Sverige.

Moderaterna och Kristdemokraterna vill hellre se investeringar i det befintliga järnvägsnätet som västra stambanan och att Malmbanan och Botniska korridoren byggs klart före satsningar på Höghastighetsjärnväg. Vänsterpartiet var tydliga med att de gärna ser en höghastighetsjärnväg men att den måste finansieras utanför den ram som den nationella planen har, annars tvingar vi ut andra satsningar. Centerpartiet och Socialdemokraterna betonade vikten av att vi blir klara men att det inte finns några extra pengar i en okänd ficka utan att det måste till hårda prioriteringar, samtidigt som vi ska vara öppna för alternativa sätt att genomföra eller finansiera om det gör att vi snabbare kan matcha den stora efterfrågan.

Förslagen kring justeringar är många. Kommer vi att få se ett omtag kring den nationella planen för att matcha behoven utifrån både klimatkrisen och det nya världsläget? Pressen på regeringen är stor.

Järnvägen står inför ett uppsving – åtminstone om man lyssnar på de politiska högtidstalen. Men hur mår egentligen Tågsverige? Kommer Trafikverkets förslag till ny transportplan att stärka järnvägen i närtid? Infrastrukturministern talar om att ”lagt kort ligger”, men det kanske är en helt ny giv som behövs för att stärka den svenska järnvägen?

Claes Scheibe, vd Hector Rail AB, inledde årets avslutning och konklusion med att berätta lite om Sveriges största privata tågoperatör, Hector rail. Kriget i Ukraina är hemskt och måste få ett slut. Samtidigt kommer det att skynda på och kraftigt öka behovet av järnvägstransporter i Sverige. En stor del av sjöfarten är idag rysk, många chaufförer och EUs behov av trävaror kommer från de krigsdrabbade området eller Ryssland. Lösningen ligger på världens mest moderna elväg, kallat järnväg!

Monica Lingegård, vd SJ, och Dag Lokrantz-Bernitz, vd Vy tåg Sverige AB, berättade om den starka efterfrågan på resande med tåg som de fortfarande trodde starkt på, även om pandemin påverkat mycket. Behovet av att resa och framförallt att resa med tåg finns kvar, om än i förändrad form.

Järnvägsforum Norr avslutades självklart med en järnvägsnyhet. SJ och Hector rail ingår ett avtal om att tillsammans köra Nattågstrafiken till Europa! En stor nyhet både för parterna och som de själva bedömde, för tågresande i, till och från Sverige i stort!